Kammarrätten säger nej till bingoterminaler i kiosker

Kammarrätten i Jönköping har upphävt förvaltningsrättens tidigare dom och fastställt Spelinspektionens beslut att avslå en licensansökan för bingospel. Målet gällde om bingoterminaler skulle få placeras ut i kiosker, butiker och liknande miljöer där det redan förekommer annan spelverksamhet genom spelombud.

Beslutet innebär att Spelinspektionens mer restriktiva linje får stöd. Enligt kammarrätten är det inte lämpligt ur allmän synpunkt att tillåta bingoterminaler i lokaler som huvudsakligen används för andra ändamål än spel.

Ansökan gällde 297 spelplatser

Bakgrunden är att Föreningen Idrottens Spel i Sverige ansökte om licens för att erbjuda bingo via bingoterminaler. Terminalerna skulle placeras ut på 297 olika spelplatser, främst i butikslokaler och hos spelombud.

Spelinspektionen avslog ansökan redan den 21 mars 2024. Myndigheten ansåg att upplägget avvek från traditionellt bingospel, där spelet normalt bedrivs i bingohallar med personal, tydligare spelmiljö och bättre social kontroll.

Föreningen överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som gick på föreningens linje och återförvisade ärendet till Spelinspektionen. Förvaltningsrätten menade att spellagen inte uttryckligen säger att bingo bara får bedrivas i traditionella bingohallar.

Nu har kammarrätten gjort en annan bedömning.

Därför säger kammarrätten nej

Kammarrätten lyfter särskilt fram att spellagen är en förbudslagstiftning. Det betyder att spel bara ska tillåtas när det finns tydliga förutsättningar för det.

Domstolen menar också att lagen ger uttryck för en restriktiv syn på självserviceterminaler. Bingoterminaler omfattas visserligen av ett undantag, men enligt kammarrätten måste det undantaget förstås mot bakgrund av hur bingo traditionellt har bedrivits, alltså i bingohallar.

En viktig del i bedömningen är spelmiljön. I bingohallar finns en miljö som är byggd för spel, där personal och social kontroll kan minska riskerna. Kiosker och butiker har däremot ett annat syfte. Där rör sig många människor av andra skäl än att spela, inklusive barn och ungdomar.

Kammarrätten anser därför att bingoterminaler i sådana miljöer innebär en annan riskbild än bingo i traditionella bingohallar.

Spelombud räckte inte som argument

Föreningen argumenterade för att terminalerna skulle placeras i lokaler där det redan bedrivs spelverksamhet genom spelombud. Det skulle enligt föreningen tala för att miljöerna redan är godkända för spel.

Kammarrätten höll inte med. Domstolen konstaterar att andra spel hos spelombud inte innebär att samma lokaler automatiskt är lämpliga för bingoterminaler. Skillnaden är att terminalerna skulle hanteras direkt av spelaren, i en miljö där genomströmningen är hög och där kontrollen bedöms vara lägre än i en bingohall.

Det är en viktig gränsdragning för den svenska spelmarknaden. Även om en lokal redan används för viss spelverksamhet betyder det inte att alla spelformer kan placeras där.

Förvaltningsrättens dom upphävs

Förvaltningsrätten ansåg tidigare att det saknades tydligt lagstöd för att kräva att bingospel bara får bedrivas i bingohall. Den bedömningen ändras nu i praktiken genom kammarrättens avgörande.

Kammarrätten säger inte att ordet bingohall ensamt avgör frågan. I stället gör domstolen en bredare lämplighetsbedömning utifrån spellagens syften, konsumentskyddet, riskerna med självserviceterminaler och behovet av social kontroll.

Slutsatsen blir att Spelinspektionen hade rätt att avslå ansökan.

Vad betyder domen?

Domen stärker Spelinspektionens möjlighet att säga nej till nya fysiska spelformer när myndigheten bedömer att miljön inte är tillräckligt kontrollerad. Den visar också att en licensprövning inte bara handlar om själva spelet, utan även om var och hur spelet erbjuds.

För aktörer som vill utveckla landbaserat spel i Sverige blir domen en tydlig signal. Nya upplägg som flyttar spel från traditionella spelmiljöer till mer öppna butiksmiljöer kan få svårt att godkännas, särskilt när spelet sker via terminaler eller automater.

Det här skiljer sig från frågor som rör vad som är lagligt för svenska spelare online, men domen visar samma grundprincip: svensk spelreglering bygger på kontroll, konsumentskydd och tydliga gränser för hur spel får marknadsföras och tillhandahållas.

För den som följer utvecklingen inom reglering, licenser och bettingmarknaden utanför den svenska licensmodellen är domen därför relevant. Den visar hur svenska domstolar kan väga nya spelupplägg mot spellagens skyddsintressen, även när lagen inte uttryckligen förbjuder en viss modell.

Sammanfattning

Kammarrätten fastställer Spelinspektionens avslag på licensansökan från Föreningen Idrottens Spel i Sverige. Ansökan gällde bingoterminaler på 297 spelplatser, främst i kiosker och butikslokaler.

Domstolen bedömer att sådana miljöer inte ger samma sociala kontroll som traditionella bingohallar. Eftersom spellagen ska skydda spelare och begränsa negativa konsekvenser av spelande anses upplägget inte lämpligt ur allmän synpunkt.

Domen innebär att bingoterminaler inte får placeras ut i kiosker och liknande miljöer enligt den aktuella ansökan.

Relaterade artiklar: Bingoföreningen Sverige får anmärkning för bristande information